Ledaren för världens första statliga rasbiologiska institut 1922-35, läkaren och professorn Herman Lundborg i Uppsala, talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter men fick i hemlighet barn med en kvinna av "fel typ" i Lappland.

I den första boken om hans liv berättas om forskningsgåtorna han trodde sig lösa, om forskarvännerna i Nazityskland som var inflytelserika rasexperter, och om personer han mötte vid sina undersökningar, inte minst kvinnor, som skakade om hans tillvaro i grunden. I tusentals brev till Lundborg kan vi följa honom, från det att han juni år 1913 ger sig av norrut på den första av många resor till Lappmarken. Han vill göra nytta för Sverige med den nya vetenskapen, rasbiologin: mäta, fotografera, samla och jämföra utseenden. Klassificera alla han möter i högre och lägre ras. En av dem är Maria, som får följa med till Uppsala, bo på hans kontor och jobba där som städerska. När hon föder hans barn uppges att fadern är okänd. Pojken lämnas bort, men Maria lyckas faktiskt ändå få tillbaka sitt barn.

Lundborg hyllar Hitler, vill se ett Sverige med nästa bara nordiskt germanska blonda och blåögda människor i. Han utvecklar metoder för rasundersökning som senare kommer att användas inom SS. Han var mannen som åtog sig ett storslaget uppdrag: att "rädda det svenska folket".

Maja Hagerman nominerades till Augustpriset för sin bok Käraste Herman.

Maja Hagerman, författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Hon är också hedersdoktor vid Uppsala universitet och konstnärlig lektor i Bildproduktion vid Högskolan Dalarna, med kurser i historisk dokumentärfilm.

Maja Hagerman utkom senast med de kritikerhyllade böckerna Minnesbrunnen. Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin (2022) och Trådarna i väven. På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige (2019). Dessförinnan kom Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta (nominerad till Augustpriset 2015), Försvunnen värld (2011) och Det rena landet. Om konsten att uppfinna sina förfäder (2006) . Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996.

Priser och utmärkelser i urval: S:t Eriksmedaljen 2022 Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2020 Svenska Akademins biografipris 2016 Årets bok om svensk historia 2012 Sällskapet De nio, särskilt pris 2009 Augustpriset 1996