Svenskt kulturarv kan man tänka på som ett slags mentalt universum. Ett inre landskap av berättande som ständigt förändras, från mormors läsning i folkskolans läsebok till digitalt berättande idag.

Jag har runt om i landet mött människor som berättar om sina hemtrakter. Vid kulturföreningar, bygdegårdar, bibliotek och museer har de visat mig minnen de vårdar och historier de håller vid liv. Jag har sett gåtfulla kvarnstenar i skogen i Malung i Dalarna, hur man tolkar mångtydiga hällristningar på klippor i Bohuslän eller tillverkat mekaniska räknemaskiner i Facit-fabriken i Åtvidaberg. Jag har häpnat över björnen inne på biblioteket i Dorotea i Västerbotten och hur man byker tvätt i en isvak i februari på Tvätterimuseet i Huddinge.

Jag har börjat tänka på Sverige som en väv som kommer rullande fram ur det förflutna och fortsätter mot framtiden. Till stor del handlar den om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. En samhällsväv vi fått i arv och som vi snart ska lämna vidare.

Men det gäller att vara på sin vakt. Det pågår en dragkamp om som vad som bör räknas som svenskt kulturarv. Min önskan är att berättandet ska fortsätta utvecklas i frihet. Och att kulturarvet ska få vara just så komplext och mångbottnat som det faktiskt är.

Maja Hagerman, författare, vetenskapsjournalist och outtröttlig folkbildare. Hon är också hedersdoktor vid Uppsala universitet och konstnärlig lektor i Bildproduktion vid Högskolan Dalarna, med kurser i historisk dokumentärfilm.

Maja Hagerman utkom senast med de kritikerhyllade böckerna Minnesbrunnen. Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin (2022) och Trådarna i väven. På spaning bland minnen och kulturarv i Sverige (2019). Dessförinnan kom Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta (nominerad till Augustpriset 2015), Försvunnen värld (2011) och Det rena landet. Om konsten att uppfinna sina förfäder (2006) . Hennes debutbok I spåren av kungens män vann Augustpriset 1996.

Priser och utmärkelser i urval: S:t Eriksmedaljen 2022 Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2020 Svenska Akademins biografipris 2016 Årets bok om svensk historia 2012 Sällskapet De nio, särskilt pris 2009 Augustpriset 1996