Världens mest berömde vetenskapsman tar oss ännu en gång med till den teoretiska fysikens frontlinje och förklarar de principer som styr vårt universum. Med hjälp av vackra och fantasieggande bilder för han oss in i ett surrealistiskt underland där svarta hål avdunstar och partiklar, ytor och strängar rör sig i elva dimensioner.
Stephen Hawking, en av vår tids mest inflytelserika tänkare, är känd inte bara för sina djärva idéer utan också för den åskådlighet och elegans som han uttrycker dem med. I sin nya bok berättar han om försöken att hitta vetenskapens "heliga Graal", den svårfångade Teorin För Allting.
Han redogör för sökandet efter universums hemligheter, från supergravitation till supersymmetri, från kvantteori till M-teori, från holografi till dualitet. Han leder oss fram till vetenskapens vilda gränsland, där supersträngar och p-bran kanske utgör de slutliga ledtrådarna till gåtans lösning. Och han tar oss med bakom kulisserna för ett av hans mest spännande intellektuella äventyr, försöket att kombinera Einsteins allmänna relativitetsteori med Richard Feynmans idé om mångfaldiga historier till en enda fullständigt förenande teori som beskriver allt som sker i universum. Hawking bjuder oss att bli medresenärer på denna märkliga resa genom rumtiden. De utomordentliga färgillustrationerna förtydligar hela tiden resonemangen.

Stephen Hawking, född 1942, studerade först i Oxford och flyttade sedan till Cambridge för att ägna sig åt kosmologi, läran om universums uppkomst och utveckling. Sedan 1979 innehar han där befattningen som Lucasian Professor of Mathematics, samma som Newton uppehöll från 1663. Hawking var som pojke ganska ovig och dålig i de flesta idrotter, och därför lade han inte märke till att han blev mer och mer klumpig i sina rörelser förrän han under sitt sista år vid Oxford plötsligt började ramla omkull utan orsak. Det visade sig att han led av ALS, amyotrofisk lateralskleros, en obotlig sjukdom som angriper de nerver i ryggmärgen som reglerar muskelrörelser. Han räknade med att bara ha några år kvar att leva, men sjukdomen fortskred långsamt, och trots att den så småningom berövade honom nästan all rörelseförmåga har han med hjälp av olika tekniska hjälpmedel lyckats göra en vetenskaplig karriär med få motstycken i vår tid. Stephen Hawking lever ett aktivt liv och förenar sin forskning inom teoretisk fysik med resor och föreläsningar. Han har tre barn och ett barnbarn.I första hand har Hawking forskat kring de lagar som styr universum. Tillsammans med Roger Penrose visade han att Einsteins relativitetsteori har som konsekvens att tid och rum måste ha börjat med en Big Bang, en stor smäll, utifrån ett mycket koncentrerat utgångstillstånd, och måste sluta i form av svarta hål. Hans rön hade som konsekvens att den allmänna relativitetsteorin måste förenas med kvantteorin, den andra stora upptäckten under 1900-talets första hälft. En följd av en sådan förening, upptäckte Hawking, var att svarta hål inte kunde vara helt svarta, utan borde avge strålning och så småningom mycket långsamt dunsta bort och försvinna. Hans forskning leder också till en förmodan att universum inte har någon "kant" eller gräns i imaginär tid. Detta borde i sin tur innebära att universums uppkomst var helt bestämd av vetenskapens lagar. Utöver sina många vetenskapliga uppsatser har Hawking tidigare gett ut Kosmos - en kort historik (1989), som låg etta på bestsellerlistorna i flera år och är en av 1900-talets mest sålda böcker om vetenskap för den stora allmänheten, och Svarta hål och universums framtid - Essäer 1972-1992 (1994), som är en charmerande blandning av självbiografi och populärvetenskap. Kosmos - en kort historik betraktas som en milstolpe inom populärvetenskapen. Den har översatts till fyrtio språk och har sålts i nästan tio miljoner exemplar världen över. Hösten 2002 utkom Hawkings den rikt och vackert illustrerade Universum i ett nötskal, som berättar om det som hänt inom kosmologin sedan Kosmos - en kort historik.