Närmare ett decennium efter att succéböckerna om kosmos publicerades kommer här den efterlängtade uppföljaren: en storslaget kortfattad bok med nya svar på livets grundläggande frågor, levererade av en av världens största tänkare.

"På vilket sätt kan vi förstå den värld vi befinner oss i? För över tjugo år sedan försökte jag i boken Kosmos - en kort historik förklara universums ursprung och vart det var på väg. Men den boken lämnade några viktiga frågor obesvarade. Varför finns det ett universum - varför finns det någonting snarare än ingenting? Varför finns vi? Varför är universums lagar som de är? Hade universum en designer och skapare?
Det var Einsteins dröm att upptäcka universums stora plan, teorin för allting.

Hur det än förhåller sig med den saken så hade fysikerna på Einsteins tid inte gjort tillräckligt stora framsteg när det gällde förståendet av naturens krafter för att det skulle vara en realistisk målsättning. Och vid den tid då jag började skriva Kosmos - en kort historik hade ännu inte de hinder som blockerade vägen för att uppfylla Einsteins dröm undanröjts. Men under de senaste åren har utvecklingen av M-teorin, som går från det generella till det specifika inom kosmologin, och de nya observationer som gjorts av NASA-satelliterna COBE och WMAP fört oss närmare teorin för allting än någonsin samt gjort det möjligt att besvara de mest grundläggande av frågor. Jag och Leonard Mlodinow satte således igång med att skriva en uppföljare till Kosmos - en kort historik i ett försök att besvara Livets Yttersta Fråga, om Universum och Alltet. Resultatet är Den stora planen, frukten av fyra års strävan.

I Den stora planen förklarar vi varför kosmos, enligt kvantteorin, inte har enbart en enda existens eller historia, utan snarare att varje möjlig historik om universum existerar samtidigt. Vi ifrågasätter den gängse uppfattningen om verkligheten och lyfter i stället fram en "modellstyrd" teori om verkligheten.
Vi diskuterar vidare hur lagarna för vårt eget universum är särdeles finjusterade för att möjliggöra vår egen existens, och visar varför kvantteorin kan förutsäga multiversum - föreställningen om att vårt universum bara är ett av många universum som uppstod spontant ur intet, vart och ett med sina egna naturlagar. Och vi utvärderar M-teorin, en förklaring av de lagar som styr multiversum, och den enda praktiskt genomförbara kandidaten till en fullständig "teori för allting". Svaret som vi utlovar i öppningskapitlet till Den stora planen är, till skillnad från svaret på den Slutliga Frågan som ges i Liftarens guide till galaxen, inte bara '42'."
Stephen Hawking

Stephen Hawking, född 1942, studerade först i Oxford och flyttade sedan till Cambridge för att ägna sig åt kosmologi, läran om universums uppkomst och utveckling. Sedan 1979 innehar han där befattningen som Lucasian Professor of Mathematics, samma som Newton uppehöll från 1663. Hawking var som pojke ganska ovig och dålig i de flesta idrotter, och därför lade han inte märke till att han blev mer och mer klumpig i sina rörelser förrän han under sitt sista år vid Oxford plötsligt började ramla omkull utan orsak. Det visade sig att han led av ALS, amyotrofisk lateralskleros, en obotlig sjukdom som angriper de nerver i ryggmärgen som reglerar muskelrörelser. Han räknade med att bara ha några år kvar att leva, men sjukdomen fortskred långsamt, och trots att den så småningom berövade honom nästan all rörelseförmåga har han med hjälp av olika tekniska hjälpmedel lyckats göra en vetenskaplig karriär med få motstycken i vår tid. Stephen Hawking lever ett aktivt liv och förenar sin forskning inom teoretisk fysik med resor och föreläsningar. Han har tre barn och ett barnbarn.I första hand har Hawking forskat kring de lagar som styr universum. Tillsammans med Roger Penrose visade han att Einsteins relativitetsteori har som konsekvens att tid och rum måste ha börjat med en Big Bang, en stor smäll, utifrån ett mycket koncentrerat utgångstillstånd, och måste sluta i form av svarta hål. Hans rön hade som konsekvens att den allmänna relativitetsteorin måste förenas med kvantteorin, den andra stora upptäckten under 1900-talets första hälft. En följd av en sådan förening, upptäckte Hawking, var att svarta hål inte kunde vara helt svarta, utan borde avge strålning och så småningom mycket långsamt dunsta bort och försvinna. Hans forskning leder också till en förmodan att universum inte har någon "kant" eller gräns i imaginär tid. Detta borde i sin tur innebära att universums uppkomst var helt bestämd av vetenskapens lagar. Utöver sina många vetenskapliga uppsatser har Hawking tidigare gett ut Kosmos - en kort historik (1989), som låg etta på bestsellerlistorna i flera år och är en av 1900-talets mest sålda böcker om vetenskap för den stora allmänheten, och Svarta hål och universums framtid - Essäer 1972-1992 (1994), som är en charmerande blandning av självbiografi och populärvetenskap. Kosmos - en kort historik betraktas som en milstolpe inom populärvetenskapen. Den har översatts till fyrtio språk och har sålts i nästan tio miljoner exemplar världen över. Hösten 2002 utkom Hawkings den rikt och vackert illustrerade Universum i ett nötskal, som berättar om det som hänt inom kosmologin sedan Kosmos - en kort historik.

Leonard Mlodinow är fysiker vid Caltech och författare till en rad populärvetenskapliga böcker. Han har även skrivit för Star Trek: The Next Generation. Han bor i South Pasadena, Kalifornien.