Emma AdBåge nomineras med motiveringen:

"I Emma AdBåges Naturen går människorna i den lilla byn från att faktiskt älska naturen till frustration över densamma. Naturen vägrar bete sig som människorna vill trots att de odlar tagetes, asfalterar, sågar ner den stora linden och grillar flankstek på eld av den ved som blivit.

AdBåge visar att hon hanterar en av de allra svåraste litterära konstformer, nämligen satiren, som med sin effektiva igenkänning och välskruvade tajming får skrattet att fastna i halsen. Samtidigt håller AdBåge barnet som mottagare stadigt i handen och visar att det är de vuxnas fåfänga och ovilja att anpassa sig till naturen som barnet kan skratta gott åt.

Varje årstid målas upp med meningar som många nog har uttalat om hur vi älskar hösten, de vackra löven, vintern med glädje över pulkaåkning, våren med sin friska doft och sommaren med sol och bad. Men vad händer när löven blir bruna, snön för mycket eller när trädgårdsarbetet smärtar och solen är för varm.

Emma AdBåges illustrationer är en perfekt avbild av människans fåfänga försök att tämja naturen.  Naturen är färg, med kraftfulla, stora laveringar. Den är centrum av varje uppslag, konstant närvarande men alltid under förändring. Vi människor får nöja oss med att tecknas ovanpå, med små, darriga blyertslinjer. AdBåge arbetar med perspektiven för att beskriva skevheten av vårt irrationella handlande. I bokens början råder någorlunda harmoni, men för varje uppslag förvrids det allt mer. De vuxnas proportioner är alldeles utdragna och slingrar sig över uppslagen i ett kaotiskt myller. Barnen, som avbildas mer korrekt, försöker hänga med så gott det går. Till slut när ordningen återställs, och naturen sagt sitt, korrigeras perspektiven igen. 

Förutom som en satir, går AdBåges bok även att läsa som en bok om klimatkrisen och hur den mänskliga faktorn i allra högsta grad är inblandad. Detta gör hon dock utan pamfletter, det hon håller fram är istället en skrattspegel, i vilken människan får möta sin skrattretande litenhet inför naturens kraft."

Moa Backe Åstot nomineras med motiveringen:
Finns det homosexuella renskötare?

"Med den frågan slås tonen an redan på första sidan i Himlabrand. Boken är en inlevelsefull gestaltning av förälskelse med en vånda, tvekan och osäkerhet vi alla kan känna igen oss i.  Den får ännu större laddning genom att det är bästa vännen Erik som huvudpersonen Ánte är kär i. De är båda samiska renskötare, Ánte älskar det livet och vill fortsätta leva det, hans rötter går djupt ner i jorden och han vill inte kapa dem, men maskulinitetsnormen är stark. En del i den äldre generationen tar föraktfullt avstånd från homosexualitet, som fortfarande är något av ett tabu. Ánte kämpar med sina känslor i ett kaos som får honom att förvirrat såra andra.

Skildringen är väl förankrad i och visar upp olika sidor av den samiska kulturen, också dess nedärvda trauman efter en lång tids förtryck. Ánte kommer över en bok med foton på nakna samer, tagna av en rasbiolog. Det visar sig att några av dem är hans släktingar. Förtryckarna ville bestämma hur de skulle vara – nu vill inte en del av de äldre omkring honom låta honom vara den han är.

Moa Backe Åstot vidgar berättelsen och ger den ytterligare dimensioner, utöver att vara en brännande kärlekshistoria. Hon är själv renägande same. Det är med andra ord ingen tillfällighet att läsaren upplever skildringen som både trovärdig och autentisk.

Genom sina berättelser vill hon ge nya perspektiv på både kulturen och den samiska identiteten. I den här debutboken gör hon det på ett strålande sätt."

Om priset:
Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris har delats ut sedan 2013 till ett skönlitterärt verk som är skrivet på ett av de nordiska språken. Priset ska bidra till att stärka och lyfta barn- och ungdomslitteraturen i Norden.
Nordiska rådets barn- och ungdom litteraturpris utdelas tillsammans med de övriga nordiska priserna inom litteratur, musik, film och miljöarbete vid Nordiska rådets prisutdelning i samband med Nordiska rådets session på hösten. Prissumman är, liksom för de andra priserna, 300 000 danska kronor (cirka 40 300 euro).