Sture Allén har varit professor vid Institutionen för språkvetenskaplig databehandling (Språkdata) vid Göteborgs universitet, en institution som han grundade 1972 – den första i världen på sitt område. Där har man under hans ledning bedrivit ett omfattande arbete inom datalingvistik och lexikografi. Stora lexikala projekt har vuxit fram, t.ex. Nusvensk frekvensordbok, Svensk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok. Sture Allén såg också till att Svenska Akademiens ordlista över svenska språket datoriserades (från 11 uppl.) och tog initiativet till Svenska Akademiens grammatik som utkom i fyra band 1999.

Tillsammans med Kjell Espmark är Sture Allén författare till Nobelpriset i litteratur: en introduktion. Den finns även i en engelskspråkig version. Sture Allén har också skrivit flera svenska ordlistor för skolan, bl.a. Svensk ordlista som nu finns i sin 45e upplaga och har sin grund i Alfred Hässelbergs ordlista från 50-talet.

Sture Allén tog sitt inträde i Svenska Akademien 1980 på stol nr 3. Han efterträdde där språkforskaren Carl-Ivar Ståhle. Han var Svenska Akademiens ständige sekreterare 1986-1999. Sture Allén tilldelades Erik Wellanders språkvårdspris 1980.

Kjell Espmark (1930–2022) var poet, romanförfattare, litteraturvetare och från och med 1981 ledamot

av Svenska Akademien. Han finns publicerad på ett tjugotal språk och har också tilldelats flera

internationella priser, så som Tranströmerpriset 2010, Premio Capri 2012 och Premio Letterario

Camaiore 2015. Han debuterade 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin och i slutet på 1980-

talet gjorde han ytterligare en uppmärksammad debut, då som romanförfattare.

Glömskans tid är en romansvit om vårt tidevarvs sju dödssynder i vilka olika personer berättar sitt

levnadsöde och går till rätta med samhällssystemet, ofta med satirisk skärpa. Som litteraturvetare var

Kjell Espmark specialist på modernismen, med böcker om Artur Lundkvist, Harry Martinson, Martin

Lamm och Tomas Tranströmer. Hans viktigaste arbeten i ämnet är Att översätta själen och Själen i

bild som vill definiera om den modernistiska traditionen.

Ändå är det som poet han gjorde sitt allra främsta avtryck. Få har som Kjell Espmark symboliserat den

svenska lyriken sedan 1950-talet fram till idag. Och det kanske mest anmärkningsvärda i detta rika

författarskap är att han skrev sina allra mest hyllade diktsamlingar efter åttio år fyllda. Då inledde han

sin hyllade utgivning av de rolldikter som gjort honom till en älskad och vida läst poet. En utgivning

som med diktsamlingen Återliv ledde till en nominering till Augustpriset 2021.