Hur övertalar man bäst sina föräldrar att få sova över? Vad måste man ta med sig? Och hur handskas man med besvärliga syskon som stör? Att sova över hos en kompis handlar minst av allt om att sova. Här är boken med tips och inspiration!

Att sova över hos en kompis är ett pirrigt äventyr. Bara en sån sak som att man får leka flera timmar längre än i vanliga fall. Man hinner både bygga en koja och leka i den, kanske törs man sova där. Det roliga tar nämligen inte slut bara för att det är läggdags. I kojan eller sängarna viskar man hemlisar halva natten. Om man fortfarande är vaken när de vuxna gått och lagt sig kan man smyga ut och spöka.

När man sover borta får man chans att visa att man klarar sig utan familjen för en gång skull. Då byter man ut sin vanliga familj mot en annan där allt är annorlunda; ny säng, nya lukter, ny mat och nya syskon. Det är oftast bara skojigt, men ibland kan det bli för mycket äventyr. När den dumma hemlängtan dyker vill man åka hem på direkten. Fast man vill ju stanna kvar också, som det var bestämt från början. Den här handboken hjälper dig genom äventyret. Den handlar mest om hur det är att sova borta, men också om hur man handskas med sin egen familj. Ha den under huvudkudden och plocka fram den när det behövs.

Adam Dahlin/Daniel Ericsson: Trix, bus och lek (2001)

Maria Thore: Vad kostar en krona? (2002)

När Adam Dahlin inte skriver barnböcker är han fackboksredaktör på bokförlaget Forum. Utöver det har Adam jobbat som copywriter på reklambyrå, gubben Pettson på Junibacken, cnc-svetsare på industri och korvgubbe på en travbana. Han bor i Stockholm, är bördig i Umeå och tillbringade alla de viktiga ungdomsåren i Eskilstuna. Lediga stunder tillbringar han gärna på öppna ytor som hav och fjäll, tiden däremellan gärna på mörka, trånga platser som biografer och ölkaféer. Tidigare har han givit ut lekböckerna Trix, bus, lek och Sova över på Rabén & Sjögren. Han medverkar då och då i Kamratposten och i antologier på andra förlag.

När Daniel Ericsson inte skriver barnböcker är han svensklärare på en helt vanlig mellanstadieskola. Utöver det har Daniel jobbat som bagare på ett litet hembageri i Umeå, murarhantlangare på Volvo i Skövde och bingoutropare i Arvika. Han bor i Stockholm, är bördig i Nässjö och tillbringade alla de viktiga ungdomsåren på resande fot någonstans mellan Seattle och Moskva.

Lediga stunder tillbringar han gärna på öppna ytor som hav och basketplaner, tiden däremellan gärna på mörka, trånga platser som biografer och ölkaféer. Han medverkar då och då i Kamratposten och i antologier på andra förlag.