Per Olov Enquist gör barnboksdebut med en alldeles sann berättelse från den värmländska skogen.

I Minas drömmar dyker en otäck krokodil upp. Hon känner sig inte alls särskilt modig, men morfar kanske har lösningen på Minas problem - han vet att man måste göra något lagom farligt för att övervinna sina rädslor. Kusinerna Mina, Moa, Marcus och Ia får därför följa med morfar på en expedition till De Tre Grottornas Berg, som ligger i Värmland, nära norska gränsen. En expedition som nästan slutar i en katastrof.

Läs om fyra modiga barn som under nästan övermänskliga faror lyckas rädda både sig själva och sin morfar från berget där det finns både björnar och vargar. För att inte tala om vargmördarna, som angriper.

Stina Wirsén har gjort illustrationer till denna barnbokspärla.

Per Olov Enquist 1934-2020. Han föddes 1934 i Hjoggböle i Bureå församling i Västerbotten. Han tog en fil.mag. i Uppsala och var verksam som kritiker i bl a Svenska Dagbladet och Expressen.
Han debuterade med Kristallögat 1961 och tre år senare fick han sitt genombrott med den historiska romanen Magnetisörens femte vinter som även har filmatiserats. Enquist slog igenom internationellt 1968 med Legionärerna som översattes till ett tiotal språk och belönades med Nordiska Rådets pris. Romanen filmades 1970 i regi av Johan Bergenstråhle.

Bland Enquist övriga böcker kan nämnas Färdvägen, Hess, Mannen i båten, Sekonden, Berättelser från de inställda upprorens tid, Musikanternas uttåg, Kapten Nemos bibliotek samt Kartritarna.

Hans roman Livläkarens besök tilldelades Augustpriset 1999, och i Frankrike fick den pris som bästa utländska roman år 2001.

Två år efter sin stora succé med Livläkarens besök utkom Lewis resa, en roman om Lewi Pethrus, en av de största gestalterna i svensk historia. Lewis resa är 1900-talet sett genom den kameralins man kallar väckelsen.

1975 gjorde Enquist sin sensationella debut som dramatiker med Tribadernas natt, om en episod i Strindbergs liv. Sedan urpremiären i september 1975 på Dramaten i Stockholm har pjäsen översatts till mer än tjugo språk och spelats över hela världen. Enquist har vidare skrivit dramerna Till Fedra, Från regnormarnas tid, I lodjurens timma och Bildmakarna, som uruppfördes på Dramaten i regi av Ingmar Bergman.

1985 svarade Enquist för manuset till TV-serien Strindberg. Ett liv. 1995 regisserade han en TV-produktion av sin pjäs Magisk cirkel. Han har också ägnat sig åt att översätta och bearbeta klassiker som Schillers Maria Stuart och Ibsens Rosmersholm samt skrivit manus till två filmer av Jan Troell, Il Capitano och Hamsun.

Hösten 2008 gav Enquist ut Ett annat liv, en memoarbok som med humor, värme och nyfikenhet beskriver ett livsöde som format ett av vår tids stora författarskap. Ett annat liv belönades med Augustpriset i klassen Årets svenska skönlitterära bok med motiveringen:

"I sin nya bok förenar Per Olov Enquist en självbiografisk skröna med ett stycke självupplevd litteraturhistoria och en självbekännelse i tragikomedins form: han borrar sig ned mot en smärtpunkt i jaget och tar oss med på en infernalisk resa som trots allt får ett lyckligt slut. Det är en modig bok, som sträcker sig från Hjoggböle i Västerbotten till Broadway i New York City, med konstnärskapets destruktiva och kreativa livslinje i centrum."

Utmärkelser:

Nordiska rådets litteraturpris (Legionärerna), 1969
Aniarapriset 1976
Eyvind Johnson-priset 1993
Samfundets De Nios stora pris 1994
Ivar Lo Johansson personliga pris 1995
Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris 1997
Augustpriset (Livläkarens besök), 1999
Corinnepriset (Boken om Blanche och Marie) 2005
Augustpriset (Ett annat liv), 2008
Österreichischen Staatspreis für Europäische Literatur 2009
Svenska Akademiens Nordiska Pris 2010 


 

Jag minns inte när jag började rita, tror inte att jag var mycket mer än ett år.
På möbler från barndomshemmet finns teckningar i blyerts och kulspets..........alltså UNDER möblerna.
Jag har legat under sängen, under byrån, under bordet och ritat. Av detta minns jag inte mycket. Jag minns däremot min ritskrubb.
Mamma och pappa slet ut hyllorna i ett av de fönsterlösa skafferierna i köket, satte in en bordsskiva.
Där satt jag, för det mesta, efter dagis. Ritade och berättade.
Behovet av och lusten i att rita och berätta är lika stark fortfarande.
Känslan är den samma.
Det är så roligt! Och så viktigt för mig att få hålla på.
Får jag inte vara ifred en stund varje dag med mina pennor blir jag sur och grinig..........det kan mina närmsta intyga.

--------------------

Stina Wirsén är född 1968 och uppvuxen i Älvsjö i södra Stockholm. 1992 tog hon examen på Konstfack och hon har varit verksam som illustratör sedan dess.

Stinas bilder i DN är vida kända och hennes minimalistiska stil har bildat skola. Hon har dessutom sett till att illustrationen fått en framträdande plats i dagspressen!
På ett till synes enkelt vis skapar Stina sina levande, spännande bilder. Ett par streck tycks räcka för att förmedla exakt så mycket som texten utelämnar. I dag är Stina Wirsén en av Sveriges populäraste illustratörer, med uppdrag åt såväl IKEA, Posten Frimärken som de största dagstidningarna. Hon väjer inte för något ämne – det må vara mode eller psykologi – och inte för några åldrar: med sina barnböcker har hon banat ny väg!

Många av böckerna har hon skapat tillsammans med sin mamma Carin Wirsén – inte minst de populära böckerna om Rut och Knut för vilka de fick Expressens barnbokspris, Heffaklumpen, 2007. Från början var bokidéerna tänkta för TV, men för att förverkliga idéerna fick det först bli böcker, och det passar både Stina och publiken! Rut och Knut-böckerna är redan moderna klassiker – det finns hittills 11 bilderböcker (och i de senaste har Rut och Knut fått sällskap av sin syster Lilla Tjut) plus 13 faktaböcker där Rut och Knut är med. Christian Wirsén, Stinas pappa, formger böckerna.

Stina har också skapat helt egna figurer i en rad pekböcker, och tillsammans med sin syster har hon sett till att bilderna kan förgylla även barns vardag – i form av barnkammartavlor t.ex.
Stina har tilldelats en rad priser för sina illustrationer. Förutom Heffaklumpen har hon bl.a. fått Elsa Beskow-plaketten 2000 samt prestigefyllda tecknarpriser i dagstidningssammanhang.