Fantasyserien Landet Innanför har blivit en riktig hit. Hittills har de olika delarna sålt i ca 60 000 ex. Med sina spännande äventyr är böckerna riktiga bladvändare - helt enkelt svensk fantasy när den är som bäst!

Maud Mangold har lyckats fånga trolls, älvors, jättars, häxors och tomtars väsen. Precis utanför den lätt igenkännbara svenska verkligheten ligger en fascinerande sagovärld. Men det handlar om mer än bara äventyr. Här finns barn som är lätta att identifiera sig med och inte minst de eviga frågorna om ont och gott.

Sagt om Maud Mangolds böcker:
"Maud Mangold förvaltar ett sagoarv, tar upp samtida problem på ett intressant och trovärdigt vis, och skapar en egen värld där de spännande äventyren är precis lagom tryfferade med känslosamhet och idealism. Det är sympatiskt, medryckande och oerhört skickligt gjort."
GP

"En fantasyintresserad läsare har många underhållande sidors läsande att se fram emot."
BTJ

"Lika delar humor och spänning vävde ihop en historia som fick mig att smyga undan för att få läsa ifred tills boken var slut … "
Hemmets Veckotidning

Maud Mangold, född 1954, är författare och översättare av barn- och ungdomsböcker. Hon har en trogen läsekrets bland barn i åldrarna åtta till tolv som tycker om att läsa magisk realism och fantasy. Maud Mangold har även givit ut bilderböcker. Pärlor till pappa (Kabusa böcker) belönades med Nils Holgersson plaketten 2009. Hennes bok Augustinatt nominerades till Barnens Romanpris 2014.

Med de fem böckerna om Landet Innanför som kom i början av 2000-talet skapade hon en egen värld som både knöt an till nordisk mytologi och behandlade samtida samhällsproblem.

Vilma-böckerna (2009-2012) för de lite yngre läsarna handlar om Vilma som blir vän med ett par vättar som krymper henne till vättestorlek. Även här finns realistiska problem att lösa när vättarna flyttar till stan och inte riktigt förstår att anpassa sig. Fabian och karamellhäxan (2011) och Miranda och sjörövarkatten (2015) vänder sig också till lite yngre läsare.

Några böcker utspelar sig i historisk miljö, Andarna dansar: Siselia Jonsdotters dagbok 1772 från 2004 och trilogin Magiska tecken om barnhuspojken Samuel (Dödgrävarens gåva, Spåkvinnans lärling, Smugglarens hemlighet, 2006-2007) som utspelar sig i Göteborg på 1840-talet. Samuel får arbete som springpojke hos Mäster Skräddare och tycker att han har stor tur trots att han får arbeta hårt. De magiska tecknen är många och styr Samuels värld, som en båge genom de tre böckerna finns hans sökande efter sina rötter.

Svart glas från 2012 handlar om övergivenheten och styrkan hos ett barn med en psykiskt sjuk mamma. Även här finns inslag av magisk realism i den eteriska flickan Isa som lever sitt eget flyktiga liv som en parallell till huvudpersonen Umbra.

I Augustinatt från 2013 återknyter Mangold till nordisk mytologi och låter Nora hitta en trollbebis i trädgården under en värmebölja. Samtidigt finner Nora spår i sin egen barndom som hon börjar undra över. Fantasytrilogin Skuggspelet (Ängeln utan vingar, Dimmornas dal, Skuggrikets portar, 2016-1017) utspelar sig nästan helt i en parallellvärld befolkad av såväl kända sagoväsen som helt nyskapade varelser. Teas bästa vän Gabriel är en hybrid, resultatet av en omöjlig förening av en jordängel och en dimjägare. När hans vingar bryter igenom måste han välja sida mellan mor och far. Men det yttersta målet är att med list bekämpa den mäktiga Skuggan som är girigast av allt.

Spegelspelet (Drottningens återkomst, Magnoliaskogen, 2018-2019) utspelar sig i samma värld som Skuggspelet. Prinsessan Snövit har hunnit bli gammal och glömsk, medan den onda drottningen lyckats hålla sig ung genom magi. Med Kolvinge (2019) och Valablod (2020), som är skrivna tillsammans med Kerstin Lundberg Hahn, är Maud Mangold tillbaka i en historisk berättelse. Den här gången i vikingatidens Bohuslän dit Ylva förflyttas via den gamla nyckeln som kan öppna tidens väv. Men den onda valan Ragna vill ha makten över nyckeln och tillsammans med vikingapojken Aske försöker Ylva återta den.