Varför litteratur för amatörer? Jag tror för att amatör är ett så underbart mångtydligt ord, enligt ordboken älskare, icke-professionell, vän, lekman, liebhaber, vurmare. Jo, jag har varit kritiker, är också författare, men när jag läser är det som amatör. Och när jag har skrivit om litteratur har jag velat tala till andras läsare utifrån mig själv.

I höstas när jag skulle röja upp hemma fann jag de gulnade klippen. Skulle jag slänga alltsammans? Eller se efter vad där stod? Det var att möta mig själv. Vem var jag? Var jag inte som ung odrägligt brådmogen? Förmodligen. Försökte jag inte framstå som lite klyftigare än jag i själva verket var? Säkert.
Jag gjorde ett urval. Ganska strängt, jag har skrivit mycket. Kriteriet var artiklar om författare och författarskap som betytt något viktigt för mig. Litteraturen har varit en vägvisare till konsten att leva. Urvalet bygger på det jag skrivit om litteratur i nästan 40 år, från 60-tal till idag, dagskritik och essäer.

I det jag valt ut syns min lidelse och också tidens väderomslag, tidsandans verkningar och ideologins intrång. Jag står rätt främmande för den distanserade, lite svala litteraturkritik som förlorar läsandets verkliga betydelse ur sikte. Och mot den kritik som pådyvlar författaren en påstådd agenda. Jag vill gärna se boken som ett samtal om litteratur. Det är en intim sak, man tvingas vara uppriktig, man avtäcker sig själv.

Det mesta i Litteratur för amatörer handlar om svensk litteratur, ofta samtida med min tids- och livshorisont, i den meningen en generationsbok, men också om vissa klassiker och några favoriter bland polska författare.
Det finns ett par längre partier om ett par diktare, Tomas Tranströmer och Birgitta Trotzig, vars språk och tankar hjälpt mig mer än andra.

Agneta Pleijel

Agneta Pleijel är en av Sveriges främsta skönlitterära författare. Sedan debuten 1970 har hon verkat både som romanförfattare, poet och dramatiker. Pleijels böcker har översatts till en rad språk och hon har mottagit flera stora litterära priser, bland annat Svenska Akademiens nordiska pris och Övralidspriset. Hennes senaste böcker är de kritikerhyllade och storsäljande självbiografiska sviten Spådomen ‒ en flickas memoarer, Doften av en man och Sniglar och snö.

Utmärkelser:

Esselte priset, 1987, för Vindspejare
Stora romanpriset, 1987, för Vindspejare
Svenska Bokhandelsmedhjälpare-föreningens pris "Din bok ‒ vårt val", 1987, för Vindspejare
Gleerups litterära pris, 1997
Övralidspriset, 1999
Svensk Biblioteksförenings Aniarapris, 2000
Gerard Bonniers pris, 2000
Sveriges Radio P1:s romanpris, 2001
Selma Lagerlöfs litteraturpris, 2001
Gustaf Frödings stipendium, 2002
Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare, 2012
Nominerad till Augustpriset 2015 för Spådomen
Moa-priset 2015
De Nios Stora Pris 2017
Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare 2017
Svenska Akademiens nordiska pris 2018
Stockholms stads kulturpris 2019

Jag minns inte när jag började rita, tror inte att jag var mycket mer än ett år.
På möbler från barndomshemmet finns teckningar i blyerts och kulspets..........alltså UNDER möblerna.
Jag har legat under sängen, under byrån, under bordet och ritat. Av detta minns jag inte mycket. Jag minns däremot min ritskrubb.
Mamma och pappa slet ut hyllorna i ett av de fönsterlösa skafferierna i köket, satte in en bordsskiva.
Där satt jag, för det mesta, efter dagis. Ritade och berättade.
Behovet av och lusten i att rita och berätta är lika stark fortfarande.
Känslan är den samma.
Det är så roligt! Och så viktigt för mig att få hålla på.
Får jag inte vara ifred en stund varje dag med mina pennor blir jag sur och grinig..........det kan mina närmsta intyga.

--------------------

Stina Wirsén är född 1968 och uppvuxen i Älvsjö i södra Stockholm. 1992 tog hon examen på Konstfack och hon har varit verksam som illustratör sedan dess.

Stinas bilder i DN är vida kända och hennes minimalistiska stil har bildat skola. Hon har dessutom sett till att illustrationen fått en framträdande plats i dagspressen!
På ett till synes enkelt vis skapar Stina sina levande, spännande bilder. Ett par streck tycks räcka för att förmedla exakt så mycket som texten utelämnar. I dag är Stina Wirsén en av Sveriges populäraste illustratörer, med uppdrag åt såväl IKEA, Posten Frimärken som de största dagstidningarna. Hon väjer inte för något ämne – det må vara mode eller psykologi – och inte för några åldrar: med sina barnböcker har hon banat ny väg!

Många av böckerna har hon skapat tillsammans med sin mamma Carin Wirsén – inte minst de populära böckerna om Rut och Knut för vilka de fick Expressens barnbokspris, Heffaklumpen, 2007. Från början var bokidéerna tänkta för TV, men för att förverkliga idéerna fick det först bli böcker, och det passar både Stina och publiken! Rut och Knut-böckerna är redan moderna klassiker – det finns hittills 11 bilderböcker (och i de senaste har Rut och Knut fått sällskap av sin syster Lilla Tjut) plus 13 faktaböcker där Rut och Knut är med. Christian Wirsén, Stinas pappa, formger böckerna.

Stina har också skapat helt egna figurer i en rad pekböcker, och tillsammans med sin syster har hon sett till att bilderna kan förgylla även barns vardag – i form av barnkammartavlor t.ex.
Stina har tilldelats en rad priser för sina illustrationer. Förutom Heffaklumpen har hon bl.a. fått Elsa Beskow-plaketten 2000 samt prestigefyllda tecknarpriser i dagstidningssammanhang.