Julen kommer varje år och med den alla de roliga berättelserna i bilderboksform om hur Spöket Laban, Babar, Tomten, Snickar Andersson, Kajsa Kavat, mössen och Måns och Mari firar jul på sitt eget vis. Högläsning och lustbläddring för hela familjen! Sist men inte minst pyssel och sånger för stora och små.

Ur innehållet:
Är det jul nu igen? sa Spöket Laban av Inger Sandberg, illustrerad av Lasse Sandberg
Tre pepparkaksgubbar och Sockerbagaren illustrerade av Catarina Kruusval
Kajsa Kavat hjälper mormor av Astrid Lindgren och Ilon Wikland
Tomtarnas julnatt illustrerad av Mia Nilsson
Måns och Mari om vintern av Kaj Beckman
Babar och jultomten av Jean de Brunhoff
Snickar Andersson av Alf Prøysen, illustrerad av Jens Ahlbom
Tomten av Lennart Hellsing, illustrerad av Catarina Kruusval
Julgransinvånare och Teater-Tomtar, pyssel av Ingela Jonasson
Mössens julafton av Alf Prøysen illustrerad av Kjell Midtun
Julpyssel illustrerat av Mia Nilsson
Tomten är vaken av Astrid Lindgren, illustrerad av Kitty Crowther

Astrid Anna Emilia Lindgren föddes den 14 november 1907 på gården Näs utanför Vimmerby i Småland och dog den 28 januari 2002 i hemmet på Dalagatan 46 i Stockholm. Hon skrev 34 kapitelböcker och 41 bilderböcker som tillsammans sålt i hisnande 165 miljoner exemplar och översatts till över 100 språk. Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta, Tjorven & Skrållan, Bullerbybarnen, Madicken, Ronja...

Miljoner barn och vuxna över hela världen älskar dessa figurer och känner sig helt hemma i Villa Villekulla, Körsbärsdalen, Snickerboa, Junibacken och på Saltkråkan. Alla dessa världar är skapelser av Astrid Lindgren – den mest lästa barnboksförfattaren i världen.

Lennart Hellsing föddes 1919. Under sin livstid förnyade han genren och synen på barn och barnlitteratur. Han utbildade sig först till ingenjör och journalist, men fann sitt kall redan på 1940-talet, då han debuterade som poet och barnboksförfattare. Hans första barnbok var Katten blåser i silverhorn och kom 1945. Det skulle bli över 100 böcker för barn, älskade klassiker som ABC-boken, Sjörövarbok, Summa Summarum, Bananbok och många fler.

Under hela sitt vuxna liv arbetade Lennart Hellsing för att stärka barnbokens ställning, och han var fackligt aktiv under många decennier för att förbättra barnboksförfattarnas villkor. Han tog också initiativet till Svenska barnboksinstitutet (SBI) som grundades 1965 för att främja forskning och dokumentation kring barnlitteratur. Lennart Hellsing avled 2015.

Lennart Hellsings poesi är rimmad och skriven på bunden vers. Hans verser är lekfulla och rytmiska som i urgammal folklig poesi och engelsk nonsensvers. (Hans mormor var engelska och påverkade honom tidigt med sina nursery rhymes.) Med boken om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin (1952) drog en frisk fläkt in i svenska barnkammare:

Krakel Spektakel
Kusin Vitamin
hängde och svängde
i en gardin:
För hej och hå
i gardinen den blå!
Krakel Spektakel
vad tänker du på?

Lennart Hellsings språk är både livligt, muntert och drastiskt. Han experimenterar med språket, leker med ord och verbformer och tänjer gränserna, som i Sjörövarbok (1965) där han använder sig av praktiskt taget alla rörelseverb som finns på svenska. I den sista boken Skor (2014) är det adjektiven som har inspirerat.

"All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk", är ett ofta citerat uttalande av Lennart Hellsing. Dikten ska aktivera själva livskänslan, menade han. Ända sedan boken Summa summarum (1950) ville han skapa allkonstverk med sina böcker, och valde att samarbeta med flera framstående konstnärer och musiker. Bland dem märks särskilt tecknarna Poul Ströyer, Fibben Hald och Tord Nygren, samt musikpedagogen Carl-Bertil Agnestig och jazzmusikern Georg Riedel.

Många av Lennarts verser är tonsatta. Sångsamlingen Våra Visor, där han medverkade som textförfattare, kom i slutet av 1950-talet och har under många decennier använts i skolorna. Sångboken Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra (2013) med digital spelare blev en stor succé. Lennart Hellsing är viskungen för svenska barn vid sidan av visdrottningen Alice Tegnér.

Lennart Hellsing blev en älskad författare genom sina böcker och visor. Han var också en färgstark personlighet som uppskattade seriös medial uppmärksamhet. Denna legendariska person och konstnär, som redan under sin livstid blev så hyllad för sina insatser, porträtterades i en diger och rikt illustrerad biografi: Hela Hellsing, av journalisten Nisse Larsson, utgiven på Rabén & Sjögren 2004. 

Nils Holgersson-plaketten 1951
Statens konstnärsbelöning 1964
Astrid Lindgren-priset 1970
Gulliverpriset 1971
Litteraturfrämjandets stora pris 1974
De Nios stora pris 1987
Hedersdoktorat vid Stockholms universitet 1989
Astrid Lindgrens Värld-stipendiet 1998
Kungliga medaljen Litteris et Artibus 1999
Augustnominering för Trollringen med illustrationer av Tord Nygren 2002
Nominering till ALMA-priset 2008 - 2014
Shortlistades för H.C. Andersenmedaljen 2010
Albert Engströmpriset 2010
Junipriset 2014
Svenska Akademiens stora pris 2014
... samt många fler!

Inger och Lasse Sandberg räknas till våra allra största barnboksskapare. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964. Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collagebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor förtjusning av kritiker och läsare. I centrum för berättelserna står ofta det lilla barnets livsviktiga lek och vardagslivet som förvandlas till ett spännande äventyr. Böckerna har belönats med en rad svenska och internationella priser såsom Nils Holgersson-plaketten, Astrid Lindgren-priset och många fler.

Catarina Kruusval är född 1951 och bor i Göteborg. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan HDK, där hon studerade reklam, grafisk form och illustration. 1990 debuterade hon som barnboksillustratör och hon är idag en av Sveriges mest uppskattade bilderbokskonstnärer. Catarina har skapat karaktärerna Ellen, Olle och Fia, och dessutom har hon skapat en smått klassisk pekboksserie med barnvisor och hon har även illustrerat kända sagor i pekboksformat. Under tre decennier har det blivit bortåt 60 bilderböcker (många av dem med egen text) och pekböcker, och även en del kapitelböcker har fått bilder av Catarina. År 1996 tilldelades hon Rabén & Sjögrens tecknarstipendium och år 2000 fick hon Ottilia Adelborg-priset.

Kitty Crowther, född 1970, är illustratör och författare som bor och verkar i Belgien. Hon belönades med Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2010 med motiveringen:

"Kitty Crowther är linjens mästare, men också stämningens. Hon förvaltar, förvandlar och förnyar bilderboksberättandet. I hennes värld står dörren mellan fantasi och verklighet vidöppen. Tilltalet är varligt och personligt men verkningarna starka och i sin djupa inlevelse med dem som har det svårt visar hon på vägar där svaghet kan vändas till styrka. Humanism och medkänsla genomsyrar och binder samman hennes konstnärskap."

Maria Nilsson Thore, född 1975, är utbildad på Konstfack och sedan 2000 är hon en av barnbokssveriges mest kända och älskade illustratörer. Hon har skapat en lång rad bilderböcker både i eget namn och tillsammans med flera olika författare.

Ilon Wikland föddes 1930 i Estland och kom som 14-årig flykting till Sverige. Hon utbildade sig på Konstfack och Signe Barths målarskola, och 1954 fick hon uppdraget att illustrera Mio, min Mio. Sedan dess har hon illustrerat nästan alla Astrid Lindgrens böcker, men också Edith Unnerstads om Pip-Larssons och Hans Petersons om Magnus.

Ilon Wikland lägger ner en oerhörd möda på alla detaljer i miljön. Hon vill vara säker på att exakt kunna fånga personernas karaktärer. Och hon lyckas också alltid. Hennes egna barn har varit inspiration till Bullerby-barnen och många andra trubbnosiga och rundkindade ungar. Värre var det med Karlsson på taket. Förebilden till honom fann hon till slut i Hallarna i Paris: en liten trind och finurlig gubbe med trollansikte och borstigt hår. Rövarna i Ronja rövardotter stod allesammans i kön på Systemet!

Ilon Wikland är en mångsidig konstnär som i sina bilder spänner över ett brett register, från den trygga idyllen på Bråkmakargatan till de hisnande svarta djupen vid Karmaforsen i Bröderna Lejonhjärta.

Wikland har fått de flesta priser och utmärkelser; 1969 fick hon Elsa Beskow-plaketten för sin samlade produktion och 2018 mottog hon Svenska Förläggareföreningens hederspris med motiveringen: 

”Ilon Wikland har en unik position och en särartad betydelse för barnlitteraturen i Sverige. Hennes bilder har präglat och inspirerat barn i flera generationer. Med sina stämningsmättade, färgrika barnboksillustrationer såväl som sina känsligt vibrerande svart-vita kapitelillustrationer är hon en bildberättare av allra högsta klass. Hon besitter en unik kombination av känslomässig bredd och teknisk skicklighet. Dessutom har hennes bildkonst haft ett stort och obestridligt inflytande på nya illustratörer världen över. Ilon Wikland är Svenska Förläggareföreningens hederspristagare 2018.”

Jens Ahlbom är bosatt i Hudiksvall där han också arbetat som teckningslärare.

1985 vann Jens Ahlbom andra pris i Rabén & Sjögrens bilderbokstävling med Jonatan på Måsberget. Det är en vacker och ömsint berättelse om en liten pojke som föds utan vingar i ett land där man måste kunna flyga för att klara sig.

Samma år vann han också DN:s serietävling tillsammans med sin bror Peter. De har ritat och berättat seriealbumen Kunskapens korridorer, 1989 och Ur djupet av kunskapens korridorer, 1991.

Sedan dess har Jens Ahlbom gjort många illustrationer och flera bilderböcker, bl a andra delen i Barnens Svenska Historia, Se där, en stad!, 1987, tillsammans med Sonja Hulth, All världens dockteater, 1989, tillsammans med Margareta Sörenson och tillsammans med Siv Widerberg Pojken och hunden,1990, där han träffsäkert och humoristiskt skildrar en liten pojkes obotliga hundrädsla. Han har också illustrerat Barnens lag, 1991, där Siv Widerberg och Jesús Alcalá på ett enkelt sätt förklarar innebörden i FN:s barnkonvention.

1992 skapade Jens Ahlbom en egen pekboksfigur, Lukas, och hittills har fyra böcker om honom kommit ut: Lukas i fönstret, Lukas i svampskogen, och 1993 Lukas fiskar och Lukas på varvet. Han har också illustrerat sagor som t ex Alf Prøysens Snickar Andersson och jultomten, 1991, och Gunilla Boréns tolkning av Tokarna i Tälje, 1992.

Jens Ahlbom är en skicklig akvarellmålare i den "blonda" nordiska traditionen. Hans bilder är ofta humoristiska, realistiska och alltid uttrycksfulla. 2003 fick Jens Elsa Beskow-plaketten för hela sin produktion.

Ingela Jonasson, född 1966, kommer från Lerbäck, en gård i Dalsland nära Dals-Ed och numera bosatt i Göteborg. Jonasson har en magisterexamen i keramikkonst 1999 från HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk och är författare till två pysselböcker.

Så här berättar Ingela själv: Att ”göra och hitta på” har gått som en röd tråd genom mitt liv. Efter en lång arbetsdag, när jag till exempel har hållit i en skapande verkstad eller fotat pysslande barn – kan jag ändå få lust att pyssla med något på kvällen tillsammans med mitt barn. I min konst har görandet och min lust att berätta hjälpt mig att vara den människa jag är idag.

När jag var liten hade jag alltid massor av tuschfläckar på händerna, jag ritade väldigt mycket och överst på önskelistan stod alltid ett nytt ritblock och nya färger. Och jag klippte och tejpade ihop olika saker av papper. Jag blir förresten fortfarande lycklig av att klippa i papper – och tycker att jag tänker så bra när jag klipper. Det är inte alltid så viktigt att det blir bra, eller ens klart. Det allra viktigaste är nog glädjen i själva görandet.

Förutom själva görandet, så tycker jag om att förmedla något vidare till andra. Det finns förstås olika sätt att göra det på, ibland som pedagog, ibland som utställande konstnär – men även i bokform. Mina böcker vill jag ska vara som roliga och pysselsugna kompisar, som några vänner du kan fråga ”vad ska vi göra?” Dessutom trivs jag väldigt bra med att skriva och fota, att ordsätta ett görande och visa ett förlopp i ord och bild. Det är ett spännande förmedlingsuppdrag.