Maja kan inte sova. Hon vill, men hon kan inte. Varje natt ställer hon klockan på tio över ett. Vem ska annars väcka mamma, pappa och lillasyster när huset rasar ner i gruvhålet? Under sängen har hon en väska med ombyten, ficklampa och andra viktiga saker. Om de måste fly, hals över huvud.

LKAB spränger under jord och Kiruna ska flytta. Familjen har fått en ny fin lägenhet, men det enda Maja vill är att bo kvar i sitt gamla hus. Hon litar inte på politikerna och bolagscheferna som säger att stan inte kan rasa. Hon hör ju mullret av sprängningarna på natten, hon känner ju hur marken skakar!

Maja oroar sig för att bästisen Julia ska bli tvungen att flytta till Luleå och att Albin i parallellklassen ska bli kär i någon snygg handbollstjej. Men ingenting skrämmer henne lika mycket som gruvan.

I Nedre Soppero finns en särskild sten vid Lainioälven. Där brukar jag stå och titta ut över forsarna. Och då kommer dem till mig. Agnes. Maja. Och alla andra i mina böcker.

Jag föddes i Kiruna 1971, en väldigt speciell stad som till stor del kommer att rivas för att underjordsgruvan behöver expandera och det skapar sprickor i marken. Den spektakulära stadsomvandlingen och sorgen över att mitt kvarter har rivits och att Kiruna snart inte är sig likt berättar jag om i Tio över ett. Tonåriga Maja är både arg och ledsen över att hon måste flytta från sitt hus, men mest av allt livrädd för att stan ska rasa ner i ett gruvhål. I oktober 2016 var jag på Bokfestivalen i Kiruna och stod och tittade ut över gruvan när jag fick veta att jag nominerats till Augustpriset. En månad senare vann jag och tog emot statyetten på scenen i Konserthuset i Stockholm.

Jag debuterade som författare 2007 med boken Sms från Soppero när jag vann en manustävling med temat ”Att vara ung same i dag”. Agnes från Solna och Henrik från Soppero, två samer med helt olika förutsättningar i en kärlekshistoria som följdes upp av ytterligare tre böcker, Hej vacker, Ingen annan är som du och Hitta hem.

Mitt samiska och tornedalska ursprung är väldigt viktigt för mig och därför berättar jag om platserna och människorna i mina hemtrakter. Jag skriver om identitet, tillhörighet och lyckan men också svårigheterna i att tillhöra två eller flera kulturer. Och trots att jag bott i Solna sedan 1999 så är det alltid Kiruna och Soppero som är hemma för mig.

-----------

Ann-Helén Laestadius, född 1971, är journalist och författare. Hon utsågs till ledamot i regeringens läsdelegation i oktober 2016. År 2016 utkom ungdomsromanen Tio över ett för vilken hon tilldelades Augustpriset 2016 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok. 2017 vann hon också Norrlands Litteraturpris för Tio över ett. Hon har också tilldelats Rubus Arcticus 2008, Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2008 och Solna stads kulturstipendium 2009. 2017 var hon Sommarpratare i Sveriges Radios P1.