Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Elin Anna Labba är författare och journalist. Hon har tidigare varit redaktör för samiska tidskrifter och ledare för Tjállegoahte, Författarcentrum Sápmi, vars uppgift är att stärka och synliggöra den samiska litteraturen.

Hon debuterade som författare 2020 med sakprosaverket Herrarna satte oss hit: om tvångsförflyttningarna i Sverige, en skildring av tvångsförflyttningen av samiska familjer som pågick under många år på 1900-talet och så sent som på 50-talet.

För denna bok tilldelades Elin Anna Labba Augustpriset i fackboksklassen år 2020. Hon tilldelades även Norrlands litteraturpris, Hedenvindplaketten samt IM-priset.

Far inte till havet är hennes första roman och bygger på berättelser om samiska byar som dränktes under 1900-talet stora vattenkraftsepok i norra Sverige.

Elin Anna Labba utsågs 2024 till filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, bland annat för att hon engagerar läsare i både litterära och folkbildande sammanhang, och för att hon finner sin publik både inom och utanför den nordliga regionen. "Hon har gett röst åt och drivit samtal kring frågor av stor betydelse för människor, natur, näringsliv och civilsamhället i norra Sverige. Genom sina skildringar av historiska händelser aktualiserar hon frågor om vad som händer med människor och samhällen i förändring."