Välkommen till världen! Här kommer en tjock och fin samlingsvolym med det allra bästa för alla efterlängtade knytt - en bok att växa med, där kärleken till det lilla barnet står i centrum. Noga utvalda berättelser som passar de minsta varvas med rim och ramsor, fina dikter och roliga sånger. Du hittar älskade barnbokskaraktärer som Pippi, Max och Kotten men även nyare favoriter av stjärnor som Emma AdBåge och Lena Sjöberg, och dessutom flera helt nyskrivna och nyillustrerade verk. En riktig barnboksskatt i en enda bok och den perfekta presenten till alla små nykomlingar.

Astrid Anna Emilia Lindgren föddes den 14 november 1907 på gården Näs utanför Vimmerby i Småland och dog den 28 januari 2002 i hemmet på Dalagatan 46 i Stockholm. Hon skrev 34 kapitelböcker och 41 bilderböcker som tillsammans sålt i hisnande 165 miljoner exemplar och översatts till över 100 språk. Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta, Tjorven & Skrållan, Bullerbybarnen, Madicken, Ronja...

Miljoner barn och vuxna över hela världen älskar dessa figurer och känner sig helt hemma i Villa Villekulla, Körsbärsdalen, Snickerboa, Junibacken och på Saltkråkan. Alla dessa världar är skapelser av Astrid Lindgren – den mest lästa barnboksförfattaren i världen.

Barbro Lindgren, född 1937, är en av våra absolut mest älskade barnboksförfattare. Utbildad på Konstfack och Konstakademin.

Barbro Lindgren debuterade 1965 med Mattias sommar och har sedan dess skrivit en mängd böcker för både vuxna och barn. Med böckerna om Loranga släpper hon loss fantasin, fastän hon försäkrar att hon bara sanningsenligt har plockat ur verkligheten och med sin egen familj som modell!

Om sin egen barndom berättar hon i Sparvel-böckerna, och de tre böckerna om den äldre Barbro, Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner. De är tagna på kornet och skrivna på ett skenbart enkelt och okomplicerat språk och blev läsarframgångar av stora mått.

Barbro skriver också vuxenböcker med en säreget sorgsen underton och i Gröngölingen är på väg har hon skrivit poesi, så självklart enkel och vacker. Tillsammans med Eva Eriksson har hon också gjort de härliga böckerna om Max och Den vilda Bebin, nya klassiker i den svenska barnlitteraturen. Eva Eriksson har också illustrerat Vems lilla mössa flyger? 1987, och Korken flyger, 1990, ljuvligt underfundiga och personliga böcker där leksakerna i Barn-Hans land ger oss en bild av världen i miniatyr - med all dess absurditet, grymhet och livslust.

Barbro Lindgren är flerfaldigt prisbelönad. Hon har bland annat tilldelats Expressens Heffaklump, Astrid Lindgren-priset 1973, Nils Holgersson-plaketten 1977, Litteraturfrämjandets stora pris 1991 och ett flertal andra stipendier och kulturpris. 2003 fick hon Astrid Lindgrens Värld-priset och Lyrikpriset till Gustaf Frödings minne. 2004 fick Barbro De Nios Astrid Lindgren-pris samt Evert Taube-stipendiet. 2014 tilldelades hon Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) med motiveringen: 

Barbro Lindgren är en litterär nydanare. Hon har med språklig djärvhet och psykologisk nyansrikedom förnyat inte bara bilderboken för de allra minsta utan också den absurda prosaberättelsen, den existentiella barndikten och den realistiska ungdomsskildringen. Med absolut gehör gestaltar hon såväl ljusa lyckoögonblick och lekfulla upptåg som livets gåtfullhet och dödens närhet.

Lennart Hellsing föddes 1919. Under sin livstid förnyade han genren och synen på barn och barnlitteratur. Han utbildade sig först till ingenjör och journalist, men fann sitt kall redan på 1940-talet, då han debuterade som poet och barnboksförfattare. Hans första barnbok var Katten blåser i silverhorn och kom 1945. Det skulle bli över 100 böcker för barn, älskade klassiker som ABC-boken, Sjörövarbok, Summa Summarum, Bananbok och många fler.

Under hela sitt vuxna liv arbetade Lennart Hellsing för att stärka barnbokens ställning, och han var fackligt aktiv under många decennier för att förbättra barnboksförfattarnas villkor. Han tog också initiativet till Svenska barnboksinstitutet (SBI) som grundades 1965 för att främja forskning och dokumentation kring barnlitteratur. Lennart Hellsing avled 2015.

Lennart Hellsings poesi är rimmad och skriven på bunden vers. Hans verser är lekfulla och rytmiska som i urgammal folklig poesi och engelsk nonsensvers. (Hans mormor var engelska och påverkade honom tidigt med sina nursery rhymes.) Med boken om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin (1952) drog en frisk fläkt in i svenska barnkammare:

Krakel Spektakel
Kusin Vitamin
hängde och svängde
i en gardin:
För hej och hå
i gardinen den blå!
Krakel Spektakel
vad tänker du på?

Lennart Hellsings språk är både livligt, muntert och drastiskt. Han experimenterar med språket, leker med ord och verbformer och tänjer gränserna, som i Sjörövarbok (1965) där han använder sig av praktiskt taget alla rörelseverb som finns på svenska. I den sista boken Skor (2014) är det adjektiven som har inspirerat.

"All pedagogisk konst är dålig konst, men all god konst är pedagogisk", är ett ofta citerat uttalande av Lennart Hellsing. Dikten ska aktivera själva livskänslan, menade han. Ända sedan boken Summa summarum (1950) ville han skapa allkonstverk med sina böcker, och valde att samarbeta med flera framstående konstnärer och musiker. Bland dem märks särskilt tecknarna Poul Ströyer, Fibben Hald och Tord Nygren, samt musikpedagogen Carl-Bertil Agnestig och jazzmusikern Georg Riedel.

Många av Lennarts verser är tonsatta. Sångsamlingen Våra Visor, där han medverkade som textförfattare, kom i slutet av 1950-talet och har under många decennier använts i skolorna. Sångboken Herr Gurka, Krakel Spektakel och alla de andra (2013) med digital spelare blev en stor succé. Lennart Hellsing är viskungen för svenska barn vid sidan av visdrottningen Alice Tegnér.

Lennart Hellsing blev en älskad författare genom sina böcker och visor. Han var också en färgstark personlighet som uppskattade seriös medial uppmärksamhet. Denna legendariska person och konstnär, som redan under sin livstid blev så hyllad för sina insatser, porträtterades i en diger och rikt illustrerad biografi: Hela Hellsing, av journalisten Nisse Larsson, utgiven på Rabén & Sjögren 2004. 

Nils Holgersson-plaketten 1951
Statens konstnärsbelöning 1964
Astrid Lindgren-priset 1970
Gulliverpriset 1971
Litteraturfrämjandets stora pris 1974
De Nios stora pris 1987
Hedersdoktorat vid Stockholms universitet 1989
Astrid Lindgrens Värld-stipendiet 1998
Kungliga medaljen Litteris et Artibus 1999
Augustnominering för Trollringen med illustrationer av Tord Nygren 2002
Nominering till ALMA-priset 2008 - 2014
Shortlistades för H.C. Andersenmedaljen 2010
Albert Engströmpriset 2010
Junipriset 2014
Svenska Akademiens stora pris 2014
... samt många fler!

Arne Norlin, född 1947, debuterade 1977 med deckaren Plåtkistan och har sedan dess skrivit över nittio böcker. Bland andra de otroligt populära böckerna om Halvan, tillsammans med Jonas Burman. Förutom Halvan-böckerna är Arne mest känd för Nussekudden och serien Fans, om fotboll och ung kärlek.

Jujja Wieslander, född 1944 i Stockholm, är en av våra mest älskade barnboksförfattare. Mest känd är hon för sina böcker om Mamma Mu och Kråkan, figurerna hon skapade tillsammans med Tomas Wieslander och som blivit hela 17 böcker illustrerade av Sven Nordqvist. Jujja Wieslander har bl.a. även skrivit böckerna om Vina Vina, Hjördis och Dagspöket, som vann Förskolebarnens litteraturpris 2021.

Emma AdBåge, född 1982, är en av de mest uppmärksammade illustratörerna i den unga generationen av tecknare. Hon är född i Linköping, uppvuxen på Östgötaslätten där hon återigen är bosatt. Emma AdBåge debuterade 2001 och har sedan dess illustrerat många böcker, såväl egna som andra författares texter. Hon är flerfaldigt prisbelönt och 2018 mottog hon Augustpriset för Gropen som hon både skrivit och illustrerat.

Lena Sjöberg är författare och illustratör, född och uppvuxen i Sandviken. Numera bor hon med sin man i den småländska byn Mörtfors. Som författare debuterade hon 2005 med bilderboken Hurman hittar en skatt samt med Dom är sötast när dom sover. Sedan dess har hon skrivit och illustrerat över 25 böcker som getts ut i 15 länder. Lena Sjöberg har Augustnominerats två gånger, fått Svensk bokkonstpriset fem gånger samt mottagit Elsa Beskowplaketten (2011).

Ulf Stark, 1944–2017, växte upp i Stureby, Stockholm. Han debuterade som 19-åring med en diktsamling och gav ut sin första barnbok 1975, men det stora genombrottet kom 1984 då han vann Bonniers Juniorförlags pristävling med Dårfinkar och dönickar. 1988 fick han Nils Holgersson-plaketten för Jaguaren, för Kan du vissla Johanna fick han Deutscher Jugendliteraturpreis 1994. 1996 fick han Augustpriset för Min syster är en ängel (tillsammans med Anna Höglund).

Ulf Stark var en av våra stora sagoberättare. Han skrev enkelt och poetiskt, ofta om livsfrågorna. Han skapade sina världar av sorg och glädje, kärlek och längtan. Och han gjorde det alltid med humor och med ett absolut gehör för tonläget. Förmågan att beröra läsarna gjorde att han fick publikens öra och att höra hans berättelser högläsas är en upplevelse.

På Rabén & Sjögren har han givit ut Göran och draken (tillsammans med Anna Höglund 2002), böckerna om Kanel och Kanin (illustrerade av Charlotte Ramel) samt Amos och Soma (illustrerad av Anna Höglund).

Ester Roxberg, född 1987 i Zimbabwe, är uppvuxen i Småland. Ester vann som sjuttonåring Lilla Augustpriset för sina dikter. I dag bor hon i Malmö och är verksam som författare. Hon skriver också regelbundet krönikor i Smålandsposten och gör radiodokumentärer för Sveriges Radio P1.

År 2011 debuterade hon med den kritikerrosade ungdomsromanen Antiloper. Sedan dess har hon utkommit med ytterligare flera böcker, bland annat den självbiografiska boken Min pappa Ann-Christine som filmatiserats (Min pappa Marianne 2020). Hon bilderboksdebuterade med Vem kan hitta Putte? år 2020.

Bilderbokskaparen och illustratören Siri Ahmed Backström har gett ut ett flertal bilderböcker, både helt egna och i samarbete med andra. Hon har studerat grafisk design och illustration på Konstfack i Stockholm. 2014 tilldelades hon bilderbokspriset Snöbollen för boken "Dom som är kvar" med text av Karin Saler.

Lena Anderson, född 1939 i Stockholm, debuterade 1978 och är idag en av våra absolut mest älskade och välkända barnboksskapare. Hon är flerfaldigt prisbelönad och många generationer har läst och njutit av hennes böcker om Maja, Linnea och Lilla Kotten.

Lena Anderson började sin tecknarbana mycket ung och utbildade sig på Konstfacks aftonskola. Hon började snart arbeta i tidningsvärlden och blev så småningom art director. Det var då hon träffade Christina Björk, och det var då deras samarbete inleddes. Och snart hade en ny barnbokskaraktär kommit till: Linnea!

Den älskade barnbokskaraktären Linnea ”föddes” 1976, då Lena och Christina jobbade med ”Barnens Nyheter” i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Linnea fick plantera i flera veckor, Lena illustrerade. Förebilden till bokflickan Linnea som älskar naturen, var dels Lena och Christina själva som barn, och dels – inte minst utseendemässigt – Lenas lilla dotter Nicolina, som också gillade blommor och odling. Snart blev det en bok också – Linnea planterar (1978). Det här var något alldeles nytt i barnboksvärlden. Ingen hade någonsin förut lyckats förmedla så mycket vettig faktainformation på ett så lekfullt och läckert sätt. Succén fick uppföljare i Linus bakar och lagar (1981) och i Linneas årsbok (1982), den senare belönades med Deutscher Jugendliteraturpreis/Sachbuch 1984.

Lena Anderson och Christina Björk älskar båda Claude Monets måleri, och tack vare det väcktes idén till Linnea i målarens trädgård. Boken tog sammanlagt fem år att färdigställa (den kom 1985) och har blivit en av de mest framgångsrika svenska barnböckerna i modern tid – bara i USA har den sålt i över 700.000 exemplar! Även denna bok fick Deutscher Jugendliteraturpreis/Sachbuch, 1988.

Tillsammans med Christina Björk gjorde Lena Anderson en animerad film av Linnea i målarens trädgård. Den blev klar 1992 och fick en rad filmpriser. Denna film medföljer 2009 års upplaga av boken.

Lena ritar och skriver med en oslagbar kombination av mjuk saklighet och värme om alla sina barnboksfigurer. Förutom Linnea och Linus så har hon skapat Maja, Storm-Stina, Kanin, Lilla Kotten, Grisen och Mollan – figurer som blivit små kändisar i barnens värld. Hennes böcker är utsökt vackra och detaljrika – i mjuk akvarellteknik – och fulla av humor för barn i förskola och lågstadium.

Det finns både visböcker och cd-skivor med Maja-musik, för musiken ligger Lena varmt om hjärtat.

Lena Anderson har fått många priser och utmärkelser, bl a Elsa Beskow-plaketten 1984, Rabén & Sjögrens tecknarstipendium 1990, och tillsammans med Christina Björk det stora tyska barnbokspriset Deutscher Jugendliteraturpreis både 1984 och 1988. 1988 fick de också Astrid Lindgren-priset för sina konstnärliga och nyskapande böcker.

Några andra utmärkelser och priser som tilldelats Lena Anderson: Premio Europeo di Letteratura Giovanile (tillsammans med Christina Björk) 1985, Wettergrens bokollon 1990, Svensk Bokkonst 1998, Heffaklumpen 2000 och Linnépriset 2005.

Carl Johanson, född 1976, är uppvuxen norr om Göteborg. I sin ungdom jobbade han till sjöss innan han flyttade till London, där han gick på St Martins School of Art & Design. Han har också en magisterexamen från Konstfack, linjen för grafisk design och illustration. Carls håg stod till Frankrike och han for till Paris, studerade franska på Sorbonne och jobbade på en fransk designbyrå. Numera är han frilans, bor med sin familj i Rennes men jobbar mot Sverige när han får tillfälle – ofta för magasin och tidningar. Han undervisar också i illustration och teckning i Rennes. 

Före debuten 1956-1987

Jag föddes i Göteborg. Bodde tre år i Kortedala, sen i Västergötland och i Halland. Redan i koltåldern inredde jag en skaparbubbla åt mig själv som jag snickrat vidare på sen dess.
Skolan var understimulering.
Efter en termin på gymnasiet hoppade jag av och flyttade hemifrån.
Där stod jag äntligen, utsläppt i världen utan skyddsnät. Helt och hållet inställd på konstnärskap. Tänkte mig att bli en ny Renoir eller Cézanne.
Sen arbetade jag och målade i Varberg, Oskarshamn och Halmstad innan jag hamnade i Stockholm 1976. Jag var en bohemisk tjugoåring med långt hår och mittbena som flyttade ihop med en bohemisk tjugosjuårig studerande vid Konstakademin.
Inga pengar hade vi, men vi älskade varandra.
Med envishet som en åsna strävade jag efter att kunna leva på det enda jag ville syssla med, skapande verksamhet. Jag visste att jag skulle bli totalt uttråkad, kanske sjuk, om jag inte fick ägna mig åt att spela teater, sjunga, dansa, måla, skulptera eller skriva.
Jag ställde ut och sålde inte tillräckligt.
Markus föddes 1980, ett par år senare lade jag undan penslarna och kröp tillbaka till skolbänken. De var underhållande, åren på Stockholms Universitet. Jag läste litteraturvetenskap och svenska.
Ett särskilt tack till Göran Hägg för kursen i berättarteknik.

Debuten 1995

Jag var omgift, Markus tonåring, Rita och Madi små. Idén att börja skriva på allvar kom sig helt enkelt av en bristsituation. Det fanns inga böcker om mörka barn i Sverige. Mina två små var mörka och jag måste göra något åt det.
Ett särskilt tack till min geniala vän Anna Höglund som illustrerade Rita och Rita i Kudang.
Ett särskilt tack till min geniala förläggare Birgitta Westin som trodde på mig.

Författarskapet

Att människor i branschen tror på en är ett måste, annars får man inte fortsätta ge ut böcker. När förväntningar och projiceringarna haglar måste man ibland ducka för att behålla sin integritet. Man kan inte leva upp till allt. Man måste framför allt vara sann mot sig själv, annars är man en nolla.
Allvarligt talat känner jag mig inte som en författare, mer som en uppfinnare.
Kan vi omdefiniera författarskapet?
Mitt skrivande fungerar så att jag är ensam, tyst och lyssnar på tankar.
Jag skriver med kroppen och känslan snarade än med skallen.
Jag skriver mest för mig själv och för mina läsare och blir glad när jag omringas av tjejer på en skolgård som säger att de älskar mina ”perversa ungdomsböcker.” Just så gillar jag att de reagerar, just så gillar jag att de uttrycker sig.
För övrigt är skrivandet ett äventyr, pilla i texter, ta promenader och fundera. Känna mig säker ibland, uttråkad ibland, upplyft och tömd om vartannat.

Böckerna

Jag sätter tjejer i  centrum. Min inre tonåring häckar på en liten, liten pinne. Hon berättar ständigt saker för mig. Hur hon blev betraktad, vad som förväntades av henne, vad hon drömde om, vad hon inte fick och vad hon saknade. Denna information är ovärderlig i mina projekt.

Fem böcker skrev jag om Hanna och Leonardo. Kompishjärtat är min första roman. Det finns fyra böcker till i Gröndalsserien.
Tre böcker skrev jag om Vivianne som nästan är som jag var.
Tre böcker skrev jag om Diana, Anisa och Maja i Hemligheter och Pinsamheter. Jag tyckte om att gestalta om helt vanliga tjejer, såna som det finns så många av.  Såna som jag träffar överallt och som inte fått så himla böcker skriva om sig.
Jag tycker om att fylla i när jag ser brister.
Musik och dans tycker jag om.
Musik och dans är språk för kroppen och känslorna.
Småbarnsböckerna Binta dansar och Lalo trummar skrev jag till småbarn och deras föräldrar och till vemsomhelst, för att påminna om kroppens intelligens. Jag önskade att Benjamin Chaud skulle illustrera eftersom hans bilder är musikaliska.
Så mycket i vår kultur handlar om intellektet, om hjärnan. Kroppen behöver också näring.
Man måste älska sin kropp, sa Rita till en kompis när hon var tretton. Den insikten vill jag förmedla till alla som inte hört eller förstått det.
När man älskar sin kropp älskar man huden, skallen, håret, finnarna.
Jag tror att jag mest av allt skriver om självkänsla.
Men inte självhjälpsböcker.
Utan skönlitteratur.

Priser och utmärkelser:
Nominerad till Barnens Romanpris 2013 för Yummy

Cecilia Heikkilä, född 1984, jobbar som illustratör. Hon utbildade sig till grafisk designer i Vancouver, Kanada. Nu arbetar hon framför allt med barnböcker och har både skrivit egna bilderböcker och illustrerat andras texter.

Eva Eriksson är född i Halmstad 1949. Hon har sin ateljé och bostad i Älta utanför Stockholm. Eva utbildade sig först vid textillinjen på Konstfack och sedan vid Konstfacks teckningslärarlinje. Hon debuterade som barnboksillustratör 1977 med Blåsjöbarna i Vilda Västern med text av Björn Nordström och Jonas Sima, och är idag en av Sveriges mest älskade illustratörer med en lång rad klassiker i bagaget.

Hennes samarbete med Barbro Lindgren har varit tätt med bl.a. Max-böckerna, Vilda Bebin, Sagan om den lilla farbrorn, böckerna om hunden Rosa. Men Eva har t.ex. också illustrerat många böcker av Viveca Lärn, Ulf Nilsson och Rose Lagercrantz. Dessutom har hon ju skapat en rad egna böcker om Gustav och Bella, om Malla och många fler.

Eva Eriksson kan verkligen berätta i bild och hon gör det ofta med humorns hjälp! Bland alla de priser och utmärkelser hon erhållit kan nämnas Expressens Heffaklump 1981, Rabén & Sjögrens tecknarstipendium 1986, Astrid Lindgren-priset 2001 och Ottilia Adelborgpriset 2006.

Catarina Kruusval är född 1951 och bor i Göteborg. Hon utbildade sig på Konstindustriskolan HDK, där hon studerade reklam, grafisk form och illustration. 1990 debuterade hon som barnboksillustratör och hon är idag en av Sveriges mest uppskattade bilderbokskonstnärer. Catarina har skapat karaktärerna Ellen, Olle och Fia, och dessutom har hon skapat en smått klassisk pekboksserie med barnvisor och hon har även illustrerat kända sagor i pekboksformat. Under tre decennier har det blivit bortåt 60 bilderböcker (många av dem med egen text) och pekböcker, och även en del kapitelböcker har fått bilder av Catarina. År 1996 tilldelades hon Rabén & Sjögrens tecknarstipendium och år 2000 fick hon Ottilia Adelborg-priset.

Jonas Burman, född 1962, är illustratör och har jobbat med oräkneliga bilder- och faktaböcker för barn. Bland andra de otroligt populära böckerna om Halvan, med text av Arne Norlin. Jonas intresserar sig särskilt för hur saker funkar, han har också ett stort bilintresse och är en erkänd stjärna på detaljer, genomskärningar, och bilder med fart. 

Benjamin Chaud, född 1975 i Briancon i franska alperna, har studerat illustration i Paris, Strasbourg och Bilbao. Han är en av Frankrikes mest kända och omtyckta illustratörer. Han säger:
"Sedan 1999 bor jag i Marseille. Jag ritar för att flickor ska tycka om mig. Jag tycker om berg också."

Benjamin debuterade som författare med boken Min kanin Sockan.

Charlotte Ramel, född 1959, utbildade sig på reklamlinjen på Beckmans skola där hon också var lärare en tid. Hon debuterade 1988 med Tårtboken. Därefter har det blivit många böcker och samarbeten med flera av våra mest kända författare, bland andra Ulf Stark, Lennart Hellsing och Barbro Lindgren.

Marit Törnqvist, född 1964 i Uppsala, bor sedan fem års ålder i Nederländerna. Hon lever med man och barn i Amsterdam, i ett kanalhus nära Anne Franks hus. Sommar- och vintersemestrar tillbringar hon på en liten gård i Östergötland. Från 1982 till 1987 gick Marit på konstakademin i Amsterdam. Hon illustrerar framför allt barnböcker men har även skrivit några böcker; Liten berättelse om kärlek, Blåsa såpbubblor i Burundi (2007) Flickan som försvann (2014), Fabians fest (2016) och Den lyckliga ön (2018).

Direkt efter examen på konstakademin fick Marit Törnqvist chansen att illustrera två bilderböcker för Rabén & Sjögren: När Bäckhultarn for till stan av Astrid Lindgren och Julkarpen med text av Rita Törnqvist. Efter debuten illustrerade Marit ytterligare tre berättelser av Astrid Lindgren, När Adam Engelbrekt blev tvärarg, I Skymningslandet och Sunnanäng.

Som barn tillbringade Marit skolloven på familjens gård i Småland och hon känner väl till den miljö Astrid Lindgren beskriver i sina böcker. Inte bara de röda husen, snickarglädjen på verandan, utedass och blommande körsbärsträd. Även böndernas liv som hon såg på nära håll hos ett syskonpar i granngården. Där hjälpte Marit till varje dag i ladugården, detta har haft stort inflytande på hennes bilder. ”Det var som att flytta till en annan tid när man körde hölass från ’lyckorna’ i skogen eller när prästen kom på symöte.”

När Marit illustrerade I Skymningslandet lämnade hon Småland för en ny miljö – stadsmiljön. Under arbetet flög Marit och Astrid vid ett tillfälle luftballong över Stockholm, så att Marit skulle få se hur staden såg ut uppifrån. Göran och herr Liljonkvast flyger ju över Stockholm i skymningen.

Här i Sverige känner vi också Marit Törnqvist som scenograf till Sagotåget och Villa Villekullasalen på Junibacken i Stockholm. För att den värld hon skapade skulle vara så trogen Astrid Lindgrens värld som möjligt, hade Marit nära kontakt med Astrid under arbetets gång. Texten till Sagotåget blev den sista texten som Astrid Lindgren skrev. Om detta samarbete med Astrid skrev hon i vänboken Allrakäraste Astrid som kom ut 2002 på Rabén & Sjögren. 1996 invigdes Junibacken. Fram till maj 2003 var Marit konstnärlig rådgivare. Hon jobbar fortfarande med formgivning av möbler, leksaker och ny scenografi. Hennes bildmaterial till Sagotåget på Junibacken finns samlat i boken Sagoresan (Eriksson & Lindgren, 2006).

Marit Törnqvist har också illustrerat ett flera holländska bilderböcker. Många av dem har översatts till svenska. Pikkuhenki, Du är det finaste, Hjältar i strumplästen är några exempel av prisbelönade böcker som kom ut i Sverige. Sommaren 2010 kom visboken Du och jag och min lilla cykel, en poetisk visbok med sånger av Jujja och Tomas Wieslander.

Sedan 2015 har Marit Törnqvist tagit initiativ till olika stora bokprojekt för flyktingbarn i olika länder. I Sverige tog hon initiativet till att 30.000 bilderböcker på arabiska delades ut på flyktingboenden mars 2015. Ett år senare kom en antologi på arabiska för barn ut i Nederländerna som delades ut till alla flyktingbarn från Syrien och ordnade hon en stor författarturné längs flyktingförläggningar i Nederländerna. Marit arbetar också aktivt i bokprojektet ’Read with me’ i Iran, som ger de mest utsatta barnen i landet tillgång till böcker och workshops.

Marit Törnqvists böcker finns översatta till många språk; holländska, franska, tyska, finska, norska, engelska, japanska, kinesiska, koreanska, spanska och danska, farsi, ryska, arabiska, vietnamesiska.

Marit har deltagit i utställningar över hela världen.

Priser och stipendier (ett urval):

Stipendier från Författarfonden och Konstnärsnämnden, 1989 och 1991
Pris för bästa illustrerade bok, Stedelijk museum, Amsterdam, 1992
Hedersomnämnande "Årets stockholmska" för scenografin på Junibacken, 1996
Silvergriffeln (författarpris) för Liten berättelse om kärlek, 1996
Lidmanpriset för scenografin på Junibacken, 1997
List of Honour IBBY, Holland, illustrationer ur Helden op sokken
av Annie Makkink, 1997
Holländska barnbokshandelns pris, ”Kinderboekwinkelprijs”, för
Jij bent de liefste (Du är de finaste, med dikter av Hans och Monique Hagen), 2002
Emil-priset 2004
Sunnanäng valt av Svensk Bokkonst 2004
Nominering Belgiska Guldugglan 2006 för bilderna i Pikkuhenki
Guldpensel Nederländerna 2006 för bilderna i Pikkuhenki
Nominering Deutscher Jugendliteraturpreis för Pikkuhenki
Peter Pans Silvertjärna för Pikkuhenki
Nominering för ALMA-priset 2010 - 2019
Löfska kulturpriset 2013
White raven, tyskland Större än en dröm
Shortlist Hans Christian Andersenpriset 2016
Astrid Lindgrens Världs Stipendium 2016
Solkatten stipendium 2018
Boekenpauw 2018
Silvergriffeln 2018
IBBY-iRead Outstanding Reading Promotor Award 2020

Bibliografi (enbart böcker utkomna i Sverige):

Liten berättelse om kärlek, 1995
Uppfinnarleken – ett kortspel, 1999
Flickan som försvann, 2014
Fabians fest, 2016
Den lyckliga ön, 2018

Tillsammans med Astrid Lindgren:

När Bäckhultarn for till stan, 1989 och 2001
När Adam Engelbrekt blev tvärarg, 1991
I Skymningslandet, 1994
Sunnanäng, 2003
Sagoresan, 2006
Kalle - den lille tjurfäktaren, 2019
Alla ska sova, 2019
När Johan fick en liten kalv, 2020

Tillsammans med Rita Törnqvist:

Julkarpen, 1989
Våghalsen, 1992
Den gamle musikanten, 1993

Tillsammans med övriga författare:

Hjältar i strumplästen, text: Annie Makkink, 1998
Du är det finaste, text: Hans och Monique Hagen, 2001
Pikkuhenki, text: Toon Tellegen, 2006
Du och jag och min lilla cykel, text: Jujja Wieslander, 2010
Större än en dröm, text: Jef Aerts, 2013
 

Övrigt:

Olika antologier
Bidrag i boken Allrakäraste Astrid
Min Skattkammare, Natur och Kultur, del I-VI. Omslag, formgivning samt serielösning.

Ilon Wikland föddes 1930 i Estland och kom som 14-årig flykting till Sverige. Hon utbildade sig på Konstfack och Signe Barths målarskola, och 1954 fick hon uppdraget att illustrera Mio, min Mio. Sedan dess har hon illustrerat nästan alla Astrid Lindgrens böcker, men också Edith Unnerstads om Pip-Larssons och Hans Petersons om Magnus.

Ilon Wikland lägger ner en oerhörd möda på alla detaljer i miljön. Hon vill vara säker på att exakt kunna fånga personernas karaktärer. Och hon lyckas också alltid. Hennes egna barn har varit inspiration till Bullerby-barnen och många andra trubbnosiga och rundkindade ungar. Värre var det med Karlsson på taket. Förebilden till honom fann hon till slut i Hallarna i Paris: en liten trind och finurlig gubbe med trollansikte och borstigt hår. Rövarna i Ronja rövardotter stod allesammans i kön på Systemet!

Ilon Wikland är en mångsidig konstnär som i sina bilder spänner över ett brett register, från den trygga idyllen på Bråkmakargatan till de hisnande svarta djupen vid Karmaforsen i Bröderna Lejonhjärta.

Wikland har fått de flesta priser och utmärkelser; 1969 fick hon Elsa Beskow-plaketten för sin samlade produktion och 2018 mottog hon Svenska Förläggareföreningens hederspris med motiveringen: 

”Ilon Wikland har en unik position och en särartad betydelse för barnlitteraturen i Sverige. Hennes bilder har präglat och inspirerat barn i flera generationer. Med sina stämningsmättade, färgrika barnboksillustrationer såväl som sina känsligt vibrerande svart-vita kapitelillustrationer är hon en bildberättare av allra högsta klass. Hon besitter en unik kombination av känslomässig bredd och teknisk skicklighet. Dessutom har hennes bildkonst haft ett stort och obestridligt inflytande på nya illustratörer världen över. Ilon Wikland är Svenska Förläggareföreningens hederspristagare 2018.”

Nathalie Ruejas Jonson, född 1986, är verksam som illustratör och grafisk formgivare i Stockholm. Hon är utbildad på konstfack och sedan debuten 2017 har hon gjort illustrationer till ett flertal bilderböcker, bland annat Ligg still! 2020 till vilken hon även skrivit texten.
År 2020 blev hon också den första mottagaren av det nyinstiftade Lennart Hellsing-stipendiet med motiveringen:
"Nathalie Ruejas Jonsons bilder utstrålar styrka och kraft. Ofta i en dov färgskala, men aldrig mörka eller avståndstagande, utan snarare modiga och nyskapande. I Nathalie Ruejas Jonsons bilderböcker skildras barnets blick på världen, stora och starka känslor är alltid närvarande, oavsett om det handlar om utanförskap, kärlek, ilska eller frustrationen i att inte vilja gå och lägga sig. Här finns ett ifrågasättande av givna perspektiv, en spänning och en detaljrikedom som väcker nyfikenhet och en vilja till fördjupning. Det här är ett bilderboksskapande och konstnärskap som vi vill följa, uppmuntra och se mer av."  

Laura Di Francesco, född i Rom 1976, utbildade sig först till dekoratör och byggde sedan på med en examen som bildkonstnär vid Accademia di Belle Arti di Roma. Japan fångade hennes intresse och under två år bodde hon där och lärde sig språket och inspirerades av landets traditioner, form och design. År 2010 flyttade hon med man och barn till Sverige och breddade här sin yrkesverksamhet via studier i Motion Design och grafisk form på Hyper Island i Stockholm. Hon jobbar idag som frilansande illustratör. Laura har arbetat med bilderböcker i Italien tidigare och hon har också arbetat med inrednings- och textildesign samt gjort designprogram och bilder åt ett franskt leksaksföretag.

Marika Maijala är en av de mest uppmärksammande finska illustratörerna och bilderboksskaparna just nu. Hon är internationellt känd, nominerad till ALMA-priset och har fått flera fina utmärkelser.

Ingrid Vang Nyman (1916–1959) föddes i danska Vejen. Hennes fallenhet för att teckna och måla märktes tidigt. Vid 17 års ålder kom hon till Köpenhamn där hon först gick på en förberedelseundervisning till Konstakademin, vid vilken hon antogs som elev 1935. Hon gick några år på akademin men trivdes inte utan lämnade utbildningen och försökte därefter verka som fri konstnär.

Vid Konstakademin träffade hon Arne Nyman som var målare, tecknare och lyriker. De gifte sig 1940, sonen Peder föddes samma år. Äktenskapet upplöstes efter ett par år, och 1943 flyttade hon tillsammans med sonen till Stockholm, där hon levde tillsammans med juristen och författaren Uno Eng. Stockholmsflytten blev starten för hennes bana som barnboksillustratör.

År 1945 kom Pippi Långstrump ut på Rabén & Sjögren, och det var ju upptakten till Astrid Lindgrens stora framgångsrika författarskap. Bilderna i boken tecknades av Ingrid Vang Nyman, som då var 29 år. Men Pippi var inte Ingrids debut som illustratör – hon hade gjort bilder till några andra barnböcker redan året innan.

Märkligt nog innebar framgången med Pippi inte något stort genombrott för Ingrid på samma sätt som den gjorde för Astrid Lindgren. Men idag vet vi att Ingrid Vang Nyman faktiskt var den som introducerade modernismen inom barnboksillustration i Sverige, och hennes estetik har varit en förebild för många av dagens tecknare. Hennes bilder var djärva och ”platta” – en eftersträvad effekt, men kanske också beroende på att hon hade syn på bara ett öga.

Under framför allt slutet av 40-talet var Ingrid Vang Nyman enormt produktiv som barnboksillustratör. Hon tog sina illustrationsuppdrag på stort allvar och hade hög ambitionsnivå. Även barn skulle erbjudas bilder av hög konstnärlig halt och substans. Hon var också ovanligt skicklig att använda färg och form rent trycktekniskt.

Den kaxiga Pippi var säkert besläktad med yrkeskvinnan Ingrid Vang Nyman, som hade en stark tillit till den egna förmågan som inte var så vanlig hos tidens barnboksillustratörer. Denna styrka parades tyvärr med psykiska problem, och 1959 tog hon sitt liv endast 43 år.

Ellen Ekman, född 1986, är illustratör och serietecknare, som på mycket kort tid etablerat sig som bilderboksskapare. Hennes strippserie Lilla Berlin går löpande i Dagens Nyheter och andra tidningar både i Sverige och Norge.

Som bilderboksskapare debuterade Ellen Ekman 2016 med Veckan före barnbidraget tillsammans med Elin Johansson. Boken rönte mycket uppmärksamhet och 2018 kom uppföljaren Hemma hela sommaren. Tillsammans med Lotta Lannebo har hon skapat böckerna om Olle och Bolle och deras småstressade mamma. Hon har också illustrerat flera av Lennart Hellsings verser, i både pekboksformat och i antologi. 2019 kom Ellen Ekmans första egna bilderbok, Idde och Hajen.

Priser och utmärkelser:
Rosenströmska Kulturpriset 2017
Svenska Serieakademins Adamsonstatyetten 2016
Albert Engströms ungdomspris 2016
Stora Ponduspriset 2013