Kaninen som längtade hem

Lilian Edvall

Det är inte helt lätt att börja på dagis när man är liten och helst vill vara hemma. Som tur var hittar kaninen en dagisfröken som är bra på att kramas och trösta. Klok, inkännande text och ljuvliga bilder.

Född: 1948
Bosatt: i Upplands Väsby norr om Stockholm, en förort som balanserar mellan skog och flygplan.
Familj: tre barn, en man, två kaniner.
Präglad av: Södra Norrlands inland, där jag växte upp.
Varför jag skrivit tre barnböcker om kaniner: för att den första handlade om att det var svårt att bli lämnad på dagis, och den berättelsen var mig omöjligt att skriva så länge som det handlade om människobarn.
Vilken slags författare jag är: en som helst skriver om vardagen, verkar det som. Trots kaninerna.
Vad jag gjort tidigare: i femton år var jag anställd på Kamratposten, Sveriges bästa (barn)tidning. Under den tiden skrev jag också min första bok, Mensboken.
Vad jag arbetar med när jag inte skriver böcker: som frilansjournalist. Att skriva är nödvändigt, det är att kommunicera. Inte bara med andra, också med mig själv.
Lycka när det gäller skrivande: att få till det, och att någon ser det.
Ett bra ord: kanske förmiddagskaffe, trots att jag sällan dricker det.
Ett dåligt ord: Self Storage. Hur säger man i plural, bestämd form? Ja, vad är det egentligen? Ett slags lager man kan hyra på stan. Tror jag.

Förlag: Rabén & Sjögren
Säsong: 2019 Höst
Typ: E-bok
Ämne: Bilderböcker